Fota din egen ID-bild

från 99:- med full garanti

Bilderna skickas med post inom 3 dagar

VI UNDERLÄTTAR DIN FOTOGRAFERING TILL ID-HANDLING

Vår erfarna personal kan de mått och krav som gäller för er ID-bild. Med snabb leverans och till ett rimligt pris, vill vi förenkla för dig, när du skall förnya bilden, till din ID-handling. För endast 99.- och 3 dagars leverans får du 4st bilder. Bilderna skickas med post. Alla bilder levereras dessutom med full garanti.

1

Ta ett foto på dig
själv

2

Ladda upp bilden
till oss i vårt
uppladdnings-verktyg.

3

Godkända ID-bilder
med posten inom 3
arbetsdagar

Guide

Följ vår fotoguide för bästa resultat

Hur man tar bild själv
Hur man tar bild själv
Hur man tar bild själv

Fota ditt eget idfoto med mobilen, fåvi sänder bilderna per post senast vardagen efter beställningen, pris 99:-

Id foto

Krav på foto till Id-handling:

  • Bilden skall vara tagen framifrån.
  • Blicken skall vara riktad mot kameran.
  • Båda pupillerna syns tydligt (ej i skugga).
  • Skärpa på bilden.
  • Bilden är väl-liknande.
  • Vit bakgrund.
  • Ingen huvudbonad får bäras på bilden.

 

Bankernas och Postens identitetskort

Vissa banker utfärdar identitetskort till allmänheten, numera dock bara till kunder med giltig svensk legitimation eller deras barn.

Det var bankerna och Postverket som en gång i tiden införde krav på legitimation och det var också de som utfärdade dem. Staten har tidigare inte utfärdat legitimationshandlingar utöver pass, eftersom de formellt inte fordrat sådana (så småningom infördes dock sådana krav, bland annat för körkortsprov, receptbelagda mediciner, bidragsansökan med mera, inte uttryckligen i lag utan via egna regler; i enstaka fall fanns på senare år lagtexter som "ska kontrollera identitet"). Bank- och postväsendets kort fick i brist på statliga identitetskort en närmast officiell status och efterfrågades ofta som identifikation i helt andra sammanhang, till exempel vid ålderskontroller.

Kraven för att få ett id-kort var att man hade fullgod svensk legitimation eller en annan person med sig som hade det och intygade identiteten. Kraven ökade efterhand; 2006 och åren dessförinnan började man fordra att sökande utan giltig legitimation skulle ha en nära anhörig med sig som hade det och var spårbar i folkbokföringen(förälder, make eller myndigt barn). En arbetsgivare kunde också vara intygsgivare på villkor att företaget hade samma bank och var väl sedd i banken. En viktig anledning till de strikta reglerna var att bankerna och Svensk Kassaservice (Postens utfärdande överfördes år 2002 till Svensk kassaservice, som avvecklades 2008) riskerade att få betala skadestånd för missbruk av ett felaktigt utfärdat kort.

 

Historik

Legitimationshandling har i Sverige aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Posten (då ett statligt verk, inte myndighet, vilket i praktiken var ganska liten skillnad) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass i vissa länder. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 förbereddes uppmärksammades frågan, varför en utredning tillsattes, som ledde till att Rikspolisstyrelsen tog fram ett nationellt identitetskort som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

 Som ett komplement till traditionell id och körkorts-fotografering startade 2014 passfoto.nu en hemsida där man kan ta en bild på sig själv med mobiltelefonen eller digitalkamera och direkt på internet, beställa och få hemskickat sin bild för körkort, id eller visum. För många människor har detta blivit ett väldigt uppskattat komplement till den traditionella fotografen där men är begränsad till dennes geografiska placering och öppet-hållande.

Fota ditt eget visumfoto med mobilen, vi sänder bilderna per post senast vardagen efter beställningen, pris 129:-

Visumfoto

Krav på foto till Visum:

  • Bilden skall vara tagen framifrån.
  • Munnen skall vara stängd.
  • Blicken skall vara riktad mot kameran.
  • Båda pupillerna syns tydligt (ej i skugga).
  • Skärpa på bilden.
  • Bilden är väl-liknande.
  • Vit bakgrund.
  • Ingen huvudbonad får bäras på bilden.

 

Visum

Visum är en tillåtelse att resa in i ett land. Normalt kräver länderna att medborgare från andra länder har denna tillåtelse/handling tillsammans med ett pass för inresa.

I många fall finns överenskommelser mellan två länder om att respektive lands medborgare får resa till det andra landet utan visum. I några fall krävs (turist)visum bara för det ena landets medborgare; till exempel kräver Australien att svenska medborgare har visum men Sverige kräver inte visum av australiensiska medborgare, och Sverige kräver att ukrainska medborgare har visum men Ukraina kräver inte visum av svenska medborgare. Det finns även multilaterala överenskommelser, som Schengenavtalet.

Generella typer

Normalt gäller att besökarna måste ha en plan för besöket och ordnad övernattning.

  • Turistvisum. Besökarna bor på hotell eller liknande.
  • Besöksvisum. Besökarna bor hos vänner eller släktingar.
  • Affärsvisum. Besökarna är på tjänsteresa och ska besöka något företag eller organisation.
  • Transitvisum. Besökarna ska bara passera landet och ska inte övernatta.
  • Övriga kategorier.

Listan varierar mellan länder.

Visumet gäller en viss tid. Oftast schablontid till exempel 3 månader, men en del länder ger endast visum för planerad restid.

Visum gäller normalt för en in- och utresa. Men man kan också söka multipelrese-visum, som berättigar till fritt antal resor under en tid. Då ska man normalt ha någon slags kontakter i landet, såsom i arbetet eller släktingar som motiverar återkommande resor.

Ansökan

Hur ansökan går till varierar, men normalt kontaktar man landets ambassad eller konsulat. I vissa fall kan man söka elektroniskt visum via resebyrå eller Internet, till exempel för Australien och USA. Oftast är det besvärligare. Ofta kan man söka via post, men till exempel för Ryssland måste man söka och senare hämta visumet personligen eller via ombud på ambassaden och visa upp ev. kvitto för betald hotellbokning (turistvoucher).

Politik

Motiveringen till att ha visum är att myndigheterna vill ha kontroll över vem som kommer till landet. Särskilt oroar man sig för att de ska bosätta sig illegalt, söka asyl eller begå brott. I en del länder oroar man sig särskilt för spioner, i andra mest för terrorister. För medborgare från vissa länder med låg status är det nästan omöjligt att få visum i de flesta europeiska länder inkl. Sverige, såvida inte en välrenommerad svensk organisation garanterar deras ärlighet och uppehållskostnader. Till exempel kan idrottsmän få komma på besök om ett svenskt idrottsförbund garanterar dem. 

Som ett komplement till traditionell id och körkorts-fotografering startade 2014 passfoto.nu en hemsida där man kan ta en bild på sig själv med mobiltelefonen eller digitalkamera och direkt på internet, beställa och få hemskickat sin bild för körkort, id eller visum. För många människor har detta blivit ett väldigt uppskattat komplement till den traditionella fotografen där men är begränsad till dennes geografiska placering och öppet-hållande.

Körkortsfoto

Svenskt körkort utfärdas av Transportstyrelsen och är godkänt som identitetskort, på samma sätt som bankernas. Många personer som har ett körkort har därför inget annat identitetskort. 

Krav på foto till körkort:

  • Bilden skall vara tagen framifrån.
  • Blicken skall vara riktad mot kameran.
  • Båda pupillerna syns tydligt (ej i skugga).
  • Skärpa på bilden.
  • Bilden är väl-liknande.
  • Vit bakgrund.
  • Ingen huvudbonad får bäras på bilden.

 

Legitimation

Det svenska körkortet är även en godkänd id-handling, dock endast i Sverige. Med lite tur kan det även accepteras i andra länder, men det finns ingen "skyldighet" för utländska näringsidkare, banker, myndigheter etc att acceptera körkortet som ID-handling. Den nordiska pass-unionen gör att körkortet duger mellan de nordiska länderna för gränspassage, flygincheckning, hotell mm, men inte säkert för kortköp, bankbesök mm. Som behörighetshandling för att framföra fordon är det godkänt inom  EES och vissa andra europeiska länder, för övriga länder krävs ett internationellt körkort.

Utländska körkort är inte godkända som identitetshandling i Sverige, sådana måste ha svenskt personnummer. Hos banker krävs identitetshandling med svenskt personnummer. Enligt EU-regler gäller pass från EES-länder som legitimation i Sverige, men de måste vara från tidigast 2006. Även nationella identitetskort som anger medborgarskap från EES-länder ska gälla men sådana har låg status i Sverige. Betalar man med kort accepteras ofta utländska körkort, men inte alltid eftersom bankerna garanterar butiker betalt bara om svensk identitetshandling visats (och kortet kollats mot bankens system; alternativt om Pin-kod matats in).

Det utländska körkortet upphör att gälla efter en tid som bosatt i Sverige eftersom varje land ska ha rätt att styra över hur de bosatta får körkort. När man byter ut ett utländskt körkort mot ett svenskt eller gör förarprov i Sverige måste man ha en annan svensk id-handling eller ett pass från ett EES-land för att visa sin identitet. 

 

Historik

Legitimationshandling har i Sverige aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Posten (då ett statligt verk, inte myndighet, vilket i praktiken var ganska liten skillnad) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass i vissa länder. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 förbereddes uppmärksammades frågan, varför en utredning tillsattes, som ledde till att Rikspolisstyrelsen tog fram ett nationellt identitetskort som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

 Som ett komplement till traditionell id och körkorts-fotografering startade 2014 passfoto.nu en hemsida där man kan ta en bild på sig själv med mobiltelefonen eller digitalkamera och direkt på internet, beställa och få hemskickat sin bild för körkort, id eller visum. För många människor har detta blivit ett väldigt uppskattat komplement till den traditionella fotografen där men är begränsad till dennes geografiska placering och öppet-hållande.